Vilka risk- och livsstilsfaktorer påverkar?
Att ha koll på risk- och livsstilsfaktorer så som blodsocker, blodtryck, blodfetter, vikt, motion, kost och rökning spelar en viktig roll. Det bekräftas också i undersökningen ”Att leva med diabetes” där hela 95 % av de svarande angav att det är ganska eller mycket viktigt att ha koll på riskfaktorer.
Problem med syn och fötter till följd av typ 2-diabetes är vanligt om man inte är vaksam och regelbundet går på kontroller. För att kunna hålla fötterna under kontroll underlättar det om man har tillgång till medicinsk fotvård men undersökningen visade att detta skiljer sig åt i landet. I Stockholm och Östergötland har drygt 70 % tillgång till medicinsk fotvård medan bara drygt 25 % har det i Skåne. Däremot har nästan alla patienter i hela landet tillgång till ögonbottenfotografering som är viktigt för att hålla synen under kontroll.
Vem bär ansvaret för din diabetesbehandling?
Av de 2725 personer som deltog i enkätundersökningen ”Att leva med diabetes” svarade hälften att de själva har huvudansvaret för sin behandling. Trots detta ansåg över 30 % att de inte alls eller bara delvis känner sig delaktiga i den behandling vården gett dem.
De flesta får information om typ 2-diabetes från sin läkare, sjuksköterska och den lokala diabetesföreningen. De allra flesta är nöjda med den information och utbildning som diabetesföreningarna tillhandahåller, däremot efterfrågas mer information kring vilka olika alternativa behandlingar som finns tillgå. Detta behövs då knappt 40 % känner till de behandlingsalternativ som finns.
Det är viktigt att ständigt föra en dialog med läkaren och vården för att du som diabetiker ska få bästa möjliga vård och behandling. Förutom att det är viktigt att lyssna på sin läkare kan det ge ytterligare motivation och kunskap till livet med diabetes om man söker information från andra källor. För ju mer kunskap du har desto enklare kan du ställa krav på vården och säkerställa att behandlingen anpassas efter just dina behov.
Ägg-yra
Påsken närmar sig med stormsteg. Med bra mat i magen och en lockande vårsol som väntar är det perfekt läge att ta fram promenadskorna och ge sig ut på tur. Grunda med en bra lunch bestående av en god räkomelett serverad på pumpernickelbröd. Du får ett långsamt blodsockersvar, samtidigt som kroppen får mycket näring och du är mätt länge.
Under påsken äter vi extra mycket ägg. Och ägg är verkligen smart mat. Äggulan innehåller rikliga mängder av de fettlösliga vitaminerna A och E. Äggvitan innehåller mycket protein, som både är mättande och fungerar som byggstenar för kroppens muskler. Alltsammans är listigt förpackat innanför äggets skal, som får innehållet att vara färskt och fräscht länge.
Ägg kan varieras i det oändliga. Kokta, stekta, omeletter, ugnsbakade, äggstanning, äggröra, råa eller pocherade. Dags att prova något nytt eller återupptäcka en gammal favorit?
Servera en äggrätt tillsammans med grönsaker eller frukt samt en långsam kolhydratskälla, så som exempelvis grovt bröd, bulgur, pasta, quinoa, mathavre eller liknande, så har du en komplett måltid som ger bra näring och ett långsamt blodsockersvar.
Fina fisken på påskbordet
Påskbordet dignar av godsaker. Några av dessa gör dessutom din kropp extra glad!
De fina fleromättade fetterna som finns i lax och sill hjälper kroppen att skydda hjärtat och hjärnan, samtidigt som kroppens sockerreglerande hormon (insulin) fungerar bättre. Fet fisk är helt enkelt supermat.
Sill finns i många olika inläggningar och smaker. Du kan själv enkelt göra egna färska inläggningar och röror. Prova exempelvis de krämiga varianterna Rödbetssill, Citron- och pepparrotssill, eller Päron och ingefärssill.
I butiken finns det många färdiga inläggningar. Vissa av inläggningarna innehåller mycket socker, vilket gör en del osäkra på om det går bra att äta ägg när man har diabetes. Det korta svaret är att det går utmärkt. Sockret finns mest i lagen och inte särskilt mycket finns kvar i sillen. Fisken ger i sig den övriga måltiden ett långsammare blodsockersvar då den innehåller mycket fett.
Komplettera sillen med en kolhydratskälla så som potatis, grovt bröd eller knäckebröd samt en grönsak, så har du fått i dig allt vad kroppen behöver vid en måltid. Smaklig spis!
Sju av tio oroar sig för sitt blodsocker
Att hålla koll på sitt blodsocker är inte det lättaste. Lågt blodsocker påverkar de flesta negativt och livskvaliteten blir lidande. I undersökningen ” Att leva med diabetes” ställdes bland annat frågan: Oroar du dig för lågt blodsocker? På den frågan svarade fler än 70 % att de oroar sig för att få för lågt blodsocker och då främst för att detta skulle påverka förmågan till olika aktiviteter som att göra ärenden/promenera, utföra hushållsarbete, motionera, sova eller att sexlivet skulle påverkas negativt.
Det är viktigt att du som diabetiker för en dialog med din läkare om ditt blodsockervärde. Det ger dig bättre kunskap om din sjukdomsbild och kan hjälpa dig må bättre i din vardag. Utöver detta är naturligtvis kost och motion viktiga komplement för att uppnå välbefinnande.
